Neontetra, Paracheirodon innesi, är förmodligen den mest fotograferade akvariefisken som finns, med sin lysande blå-röda längsgående rand. Den säljs ofta till nybörjare just för att den är billig och liten, men litenheten är en dålig indikator på hur lätt den är att hålla. Neontetra kommer från mjuka, sura svartvattensystem i Amazonasbäckenet, den kräver ett riktigt stim för att bete sig normalt, och den är en av de arter som oftast dör i just det akvarium den säljs till: ett nystartat.
Inte till ett nystartat akvarium
Det här förtjänar att sägas rakt ut innan något annat: neontetra hör inte hemma i ett akvarium som just satts upp. Arten är ovanligt känslig för svängningar i ammonium, nitrit och pH, och den typen av instabilitet är precis vad ett nytt akvarium har gott om innan bakteriekulturen i filtret hunnit etablera sig. Många nybörjare köper neontetra som sin första fisk, sätter i den samma dag akvariet fylls med vatten, och förlorar hela gruppen inom några veckor utan att förstå varför.
Lösningen är inte att välja en tåligare neontetra, utan att vänta. Cykla akvariet helt innan någon fisk sätts i, och låt det gärna gå in ordentligt, några månader snarare än några veckor, innan just den här arten flyttar in. Hela cyklingsprocessen, med ammoniumtopp, nitritsvacka och den efterföljande nitratstegringen, beskrivs i Akvariefiskar för nybörjare, och den guiden landar i samma slutsats: neontetra är en utmärkt andra fisk och en dålig första.
Storlek och livslängd
Neontetra är en liten fisk, i vuxen ålder omkring 2 till 3 cm lång, med enstaka källor som anger uppemot 4 cm för särskilt välmående individer. Livslängden varierar mer mellan källor än för de flesta andra akvariefiskar: flera skötselguider anger 3 till 5 år, andra 5 till 8 år, och enstaka fisk uppges ha blivit ännu äldre under mycket stabila förhållanden. Spridningen hänger sannolikt ihop med just vattenstabilitet snarare än med genetik, vilket gör de goda vattenvärdena nedan till mer än en trivselfråga.
Akvariestorlek och gruppstorlek
Jordbruksverkets allmänna råd anger att ett akvarium inte bör rymma mindre än 40 liter, och föreskrifterna att klotformade akvarier, alltså guldfiskkupor, inte får användas för fisk såvida inte kraven på volym, syresättning och inredning är uppfyllda, vilket en traditionell rund skål inte är i närheten av. Det är golvet, inte målet.
För neontetra anges minimivolymen ofta till runt 40 liter i internationella källor, men svenska skötselblad landar oftare något högre, kring 54 liter med en bottenyta på ungefär 60 gånger 30 cm, för att ge stimmet en rimlig simsträcka. Ju fler individer, desto mer volym, och en lång, låg tank ger mer nytta än en hög och smal i samma litertal eftersom neontetra simmar i den nedre och mellersta vattenzonen.
Stim är inte en detalj hos den här arten, det är hela poängen med att hålla den. Ett par eller ett fåtal individer är inte en mindre version av ett stim, det är en stressad fisk som saknar den trygghet artbeteendet bygger på. Räkna med minst 8 till 10 individer som en rimlig grupp, gärna fler i ett större akvarium. Ett för litet antal syns tydligt: fiskarna blir blekare i färgen, gömmer sig i stället för att simma öppet, och kan börja nafsa på varandras fenor, ett beteende som annars inte förekommer i ett fullt stim.
Vattenvärden, och varför svenskt kranvatten spelar in
Neontetra kommer från svartvatten, alltså mjukt och surt vatten färgat av nedbrutet växtmaterial, och det arvet syns tydligt i vad arten trivs med. Temperaturen bör ligga inom ungefär 21 till 26 grader. pH anges oftast till 6,0 till 7,0, med enstaka källor som föreslår ännu lägre värden vid lek. Hårdheten är den parameter som skiljer neontetra mest från många andra populära akvariefiskar: den vill ha mjukt vatten, motsvarande ett par tyska hårdhetsgrader, medan höga hårdhetsvärden över tid kan belasta fiskens saltbalans och färg.
Det gör svenskt kranvatten till en faktisk avgörande faktor, inte en detalj att bocka av. Stora delar av Sverige har mjukt kranvatten, vilket i grunden gynnar neontetra, men kalkrikare områden som Skåne, Öland, Gotland och delar av Östergötland, Västergötland och Stockholmsregionen har ofta betydligt hårdare vatten, och hårdheten kan variera inom samma kommun beroende på vattenverk. Bor du i ett sådant område kan neontetra vara ett sämre artval än till exempel guppy eller platy, som redan är anpassade till hårdare vatten, om du inte vill mjuka upp vattnet innan det går i akvariet. Slå upp din kommuns hårdhetsgrad hos vattenbolaget innan du bestämmer artval.
Neontetrasjuka
Neontetrasjuka, orsakad av mikrosporidieparasiten Pleistophora hyphessobryconis, är en av de mest kända sjukdomarna i akvariehobbyn, uppkallad efter just den här arten trots att den kan drabba andra tetror också. Tecknen brukar beskrivas som en oroligare fisk som bryter sig loss från stimmet, simmar ryckigt, tappar färg fläckvis, tynar av i muskelmassa och i senare stadier kan få en krokig ryggrad.
Sjukdomen saknar botemedel. Drabbade fiskar avlivas i regel eller separeras omgående från gruppen för att begränsa smittspridningen, eftersom parasiten annars kan ta sig vidare till andra individer i akvariet. Det här är information, inte en diagnos: symtom som liknar de ovan ska alltid bedömas av en veterinär med erfarenhet av fisk eller en erfaren, kunnig källa, snarare än behandlas på egen hand utifrån en beskrivning på nätet.
Kardinaltetra, den lika utseende arten
Zoobutiker säljer ofta både neontetra och kardinaltetra, Paracheirodon axelrodi, sida vid sida, och skillnaden är lätt att missa i en trång monter. Kardinaltetran har en röd rand som löper längs hela kroppens undersida, från öga till stjärtfena, medan neontetrans röda rand bara täcker den bakre halvan och fisken har en tydligt vitare buk. Kardinaltetran blir också något större, upp mot 5 cm mot neontetrans 2 till 3 cm, och ställer i grunden samma krav på mjukt, svagt surt vatten och ett fullt stim. Den som blandar de två i samma akvarium bör räkna vattenvärdena och stimstorleken efter den känsligare arten, inte medelvärdet.
Sällskap i akvariet
Neontetra är en fredlig fisk som passar bäst tillsammans med andra lugna, småväxta arter som delar samma mjuka, lätt sura vattenkrav, snarare än med hårdvattenfiskar som guppy eller platy. Undvik större eller rovlystna arter som kan se ett litet stim av 2 till 3 cm-fiskar som föda, och undvik kända fenbitare eftersom neontetrans fenor och kropp är ett enkelt mål. En väletablerad, planterad tank med andra fredliga mjukvattenarter i liknande storlek är den säkraste kombinationen.
Foder
Neontetra har en liten mun och kräver foder anpassat efter det, inte de större flingorna eller pelletsen som passar en tio centimeter lång cikligd. Fint flingfoder, mikropellets och mindre partiklar av fryst eller levande foder som artemia och daphnia fungerar väl. En varierad kost stärker färgen, och precis som hos andra små stimfiskar är överfodring det vanligaste misstaget: ge små mängder som äts upp inom någon minut, snarare än en stor giva som sjunker till botten och belastar vattnet.
Inredning
Neontetra kommer från skuggiga, tätt vegeterade vattendrag, och inredningen mår bäst av att spegla det. Tät plantering med gott om gömställen, mörkt bottensubstrat och dämpad belysning framhäver den lysande randen betydligt bättre än ett kalt akvarium med ljust grus, där fisken ofta upplevs blekare och mer stressad. Flytväxter som dämpar ljuset ytterligare uppskattas också, och ger stimmet fler nivåer att röra sig mellan.
Vad det kostar att komma igång
Grundutrustningen, ett akvarium med filter, värmare och belysning i storleksklassen som beskrivs ovan, är den största engångskostnaden, och den skiljer sig inte nämnvärt från vad andra små stimfiskar kräver. Neontetra själva hör till de billigare fiskarna per individ, men eftersom arten ska hållas i grupp om minst 8 till 10, blir det samlade priset för själva fiskarna högre än för en art som klarar sig med några få. Löpande kostnader handlar mest om foder, el till värmare och belysning, samt eventuella tillsatser om kranvattnet behöver mjukas upp.
Vanliga frågor
Hur många neontetror behöver man minst?
En grupp under 8 till 10 individer räknas i regel som för liten för att ge arten det trygga stimbeteende den är beroende av. Färre fiskar visar sig ofta som blekare färg, gömda individer och fenbitning som annars inte förekommer, så gruppstorleken bör planeras innan akvariestorleken väljs.
Kan neontetra sättas i ett nytt akvarium?
Ett nystartat akvarium är olämpligt för neontetra eftersom arten är känslig för de svängningar i ammonium, nitrit och pH som förekommer innan bakteriekulturen i filtret hunnit etablera sig. Akvariet bör vara fullt cyklat och gärna inkört under en längre period innan gruppen flyttar in.
Vad är skillnaden mellan neontetra och kardinaltetra?
Kardinaltetrans röda rand löper längs hela kroppens undersida från öga till stjärtfena, medan neontetrans röda rand bara täcker den bakre halvan och fisken har en tydligare vit buk. Kardinaltetran blir också något större och ställer i övrigt samma krav på mjukt, svagt surt vatten och ett fullt stim.
Går neontetrasjuka att behandla?
Neontetrasjuka, orsakad av parasiten Pleistophora hyphessobryconis, saknar känt botemedel, och drabbade fiskar separeras vanligen omgående för att begränsa smittan till resten av gruppen. Symtom som liknar sjukdomen bör alltid bedömas av en veterinär med erfarenhet av fisk snarare än behandlas utan vägledning.
Guidningen ovan följer allmänt spridda internationella och svenska skötselråd för arten, men källorna skiljer sig något i exakta siffror, särskilt kring livslängd och minsta akvarievolym. Stäm alltid av mot en aktuell artbeskrivning, och kontakta en veterinär med erfarenhet av fisk vid tecken på sjukdom som inte går tillbaka när vattenvärdena är i ordning.
