Sök på “avmaskning häst” och träffarna är antingen en hästspecialiserad nätbutik som säljer preparat och hänvisar vidare till veterinär, ett diskussionsforum där någon undrar vilket medel som brukar funka, eller en dansk apotekssida vars regler inte gäller här. Ingen av dem beskriver hur systemet faktiskt är uppbyggt i Sverige. Den korta versionen: avmaskningsmedel till häst är receptbelagt sedan 2007, och sedan 2010 kräver Jordbruksverket ett träckprov innan veterinären skriver ut något. Det är provet som avgör om och med vad hästen ska behandlas, inte ett datum i kalendern eller vad stallgrannen gjorde förra veckan.
Varför avmaskningsmedel till häst är receptbelagt
Läkemedelsverket beslutade 2007 att avmaskningsmedel till bland annat häst måste förskrivas av veterinär. Skälet var resistens: ett preparat som används för ofta och utan anledning slutar fungera, och det finns inget nytt medel runt hörnet som ersätter det när det händer.
Hur verkligt hotet är syns i forskningen. Svensk Veterinärtidning rapporterade 2021 om en avhandling vid SLU där forskaren Frida Martin visade att resistens mot ivermektin hos hästens spolmask (Parascaris) funnits i Sverige i över 15 år, och att resistens mot både pyrantel och fenbendazol redan utvecklats på flera svenska stuterier. Hon hittade också de första kända fallen av ivermektinresistens hos spolmask på Island, och de visade sig redan vara utbredda i landet. Spolmaskinfektioner kan vara livshotande för föl, vilket gör frågan om vilka medel som fortfarande verkar betydligt mer akut än den låter.
Träckprovet avgör, inte kalendern
Jordbruksverket har sedan 2010 krävt att ett träckprov visar om och med vilket preparat en häst behöver behandlas, innan veterinären får skriva recept. Många hästar, ibland majoriteten i en besättning, visar sig inte skilja ut några maskägg alls och behöver därför ingen behandling. SVA:s tröskel är tydlig: hästar med mer än 200 ägg per gram träck, eller med påvisad bandmask eller stor blodmask oavsett mängd, bör avmaskas. Under den nivån väntar man till nästa prov i stället för att behandla i förebyggande syfte.
Våren, innan hästarna flyttar ut på sommarbete, är enligt SVA den mest värdefulla tidpunkten för provtagning. Ett kompletterande prov på hösten fångar upp det som byggts upp under betessäsongen, särskilt hos unghästar och nyanlända hästar som bär en annan smittbild än den etablerade besättningen.
Så länge håller ett preparat: ERP förklarat
Varje avmaskningsmedel har en egen äggåterkomstperiod, ERP, tiden innan masken börjar lägga ägg igen efter en fungerande behandling. SVA anger ERP till 4 till 6 veckor för pyrantel, 8 veckor för ivermektin och 12 till 14 veckor för moxidektin. Ett nytt träckprov tajmas efter den period just det använda preparatet ska hålla, inte efter en generell regel om var tredje månad lånad från hund eller katt. Ett prov taget för tidigt visar bara att medlet fortfarande verkar, inte om hästen faktiskt behöver behandlas igen.
Föl följer ett eget schema
Föl är undantaget från träckprovsregeln, av samma skäl som hos valpar: en spolmaskinfektion kan bli allvarlig innan ett prov hinner visa den. SVA rekommenderar avmaskning mot spolmask vid 8 till 10 veckors ålder och igen vid 16 till 18 veckor, i första hand med fenbendazol eller pyrantel.
Ivermektin undviks i just det här fallet. Inte för att det är ett svagare medel i allmänhet, utan för att resistensen mot ivermektin hos spolmask redan är så utbredd att behandlingen riskerar att inte ge full effekt när den behövs mest.
Betet gör mer för parasittrycket än medicinen
Hagskötseln avgör hur mycket smitta en häst exponeras för, oavsett vilket preparat som sedan används. SVA rekommenderar att gräshagar mockas minst två gånger i veckan. Färska bollar hinner då inte utvecklas till smittsamma larver innan de plockas bort, vilket håller ner trycket utan att en enda tablett behöver ges.
Beläggningen spelar också roll. Ett riktvärde är två till tre hästar per hektar på åkermarksbete, och färre ju mer hagen liknar naturbetesmark. Unghästar och digivande ston är känsligare för parasiter och vinner på lägre beläggning än den allmänna riktlinjen, gärna på hagar som medvetet hålls undan för just den gruppen.
Parasiterna är artspecifika, så nötkreatur, får eller alpackor kan samutnyttja samma hage utan att sprida sina egna parasiter till hästen. Får är ett särskilt bra val eftersom de betar nära markytan där larverna koncentreras, en zon hästar annars gärna undviker men aldrig helt kan rensa bort på egen hand. Att låta en hage vila helt obetad i ett år sänker parasittrycket rejält inför kommande säsonger, och unghästar vinner extra mycket på att beta vallåterväxt efter en slåtter i mitten av sommaren i stället för ett bete som fått stå länge.
Vanliga frågor
Hur ofta ska en häst avmaskas?
En vuxen häst avmaskas inte efter ett fast schema utan efter vad ett träckprov visar. SVA sätter tröskeln vid mer än 200 ägg per gram, eller vid påvisad bandmask eller stor blodmask, och många hästar i en besättning behöver aldrig behandlas alls eftersom de inte skiljer ut ägg.
Vad visar ett träckprov, och när bör det tas?
Ett träckprov räknar antalet maskägg per gram träck och avgör om och med vilket preparat en häst behöver behandlas. Våren, innan hästarna flyttar ut på sommarbete, är enligt SVA den mest värdefulla tidpunkten, och ett kompletterande prov på hösten fångar upp det som byggts upp under betessäsongen.
Varför är avmaskningsmedel till häst receptbelagt i Sverige?
Receptkravet beslutades av Läkemedelsverket 2007 som en åtgärd mot resistens. Ett avmaskningsmedel som används för ofta och utan anledning förlorar effekt över tid, och forskning vid SLU har visat att resistens mot ivermektin hos hästens spolmask redan funnits i Sverige i över 15 år.
Hur ofta ska föl avmaskas?
Föl följer ett eget schema oberoende av träckprov, eftersom en spolmaskinfektion kan bli allvarlig innan ett prov hinner visa den. SVA rekommenderar behandling vid 8 till 10 veckors ålder och igen vid 16 till 18 veckor, i första hand med fenbendazol eller pyrantel snarare än ivermektin.
Kan jag minska parasittrycket utan att avmaska?
Hagskötsel gör en stor del av jobbet innan medicin behöver bli aktuell. Att mocka gräshagar minst två gånger i veckan, hålla en rimlig beläggning, låta unghästar beta lågsmittade hagar och samutnyttja beten med får eller nötkreatur sänker smittrycket, eftersom de flesta av hästens inälvsparasiter är artspecifika och inte sprids via andra djurslag.
Vad är ERP, och varför spelar det roll för nästa träckprov?
ERP, äggåterkomstperioden, är tiden efter en fungerande behandling innan masken börjar lägga ägg igen. Perioden skiljer sig mellan preparat, från 4 till 6 veckor för pyrantel till 12 till 14 veckor för moxidektin, och nästa träckprov ska tajmas efter just det preparat som användes, inte efter ett fast intervall som är samma för alla medel.
Den här texten är skriven av en redaktion, inte av en veterinär
Beskrivningarna ovan bygger på SVA:s rådgivning om hästens parasiter och betesplanering, Läkemedelsverkets receptbeslut från 2007, Jordbruksverkets krav på träckprov sedan 2010 och Svensk Veterinärtidnings rapportering 2021 om resistensforskningen vid SLU. Vi undersöker inga djur och bedriver ingen klinisk verksamhet, vilket beskrivs närmare under så testar vi.
Kostnaden för träckprov och avmaskning hör hemma i helhetsbudgeten som vad kostar en häst i månaden går igenom, och betes- och hagfrågorna hänger ihop med det som foderstat till häst beskriver om grovfoder och utfodring. Parasitbörda är också en av riskfaktorerna bakom kolik hos häst.
Är du osäker på om din häst behöver avmaskas, vilket preparat som passar, eller hur ett träckprov beställs: kontakta veterinär.
