Kastrering av hankatt och honkatt är i Sverige inte en avvägd fråga på samma sätt som hos hund. Skälet är inte i första hand den enskilda kattens hälsa, även om det finns hälsoargument också. Skälet är att en okastrerad utekatt är en populationsfråga och inte bara ett hushållsbeslut.
Vad regelverket faktiskt säger, och vad det inte säger
Den här punkten återges fel på många svenska sidor, och skillnaden är värd att hålla reda på. I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter (L 102, SJVFS 2020:8), som trädde i kraft den 15 juni 2020, står meningen “katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrollerat”.
Ordet är bör, inte ska, och meningen står under rubriken “Allmänna råd till 6 kap. 2 §”. Ett allmänt råd beskriver hur man kan uppfylla en regel, det är inte i sig ett tvingande krav, och det är alltså inte korrekt att säga att svensk lag kräver att utekatter kastreras. Jordbruksverket räknar dessutom upp andra vägar som uppfyller samma syfte: preventivmedel till honkatter, att hålla honkatten inne under löpperioder, eller inhägnad rastgård.
Det som däremot är tvingande ligger en nivå upp, i djurskyddslagstiftningens allmänna krav på att inte överge djur och att sköta dem man har. En kattägare som låter okastrerade katter föröka sig okontrollerat och sedan inte tar hand om kullarna hamnar där, inte i en särskild kastreringsparagraf.
Hemlösa katter är det verkliga skälet, men siffran är osäker
Djurskyddet Sverige har i pressmaterial angett att över 100 000 katter i Sverige saknar ägare eller lever förvildade, och andra aktörer inom kattvälfärd, bland dem Mjau, har angett 150 000. Ingen av siffrorna går att spåra till en publicerad räkning med metod, urval och årtal. De fungerar som branschens gemensamma uppskattning av en verklig och svårmätt population, inte som ett vetenskapligt fastställt tal, och den här texten återger dem med den reservationen snarare än som ett exakt underlag.
Det som går att belägga bättre är mekanismen bakom problemet. En okastrerad hona kan bli dräktig flera gånger om året, och en okastrerad hane kan para sig med flera honor under samma period. Ett fåtal kvarglömda okastrerade katter räcker för att en lokal population ska växa okontrollerat på några år, och det är den mekanismen 2020 års allmänna råd riktar sig mot.
Hankatt och honkatt är två olika ingrepp
Hos hankatt är ingreppet litet. Ett snitt i vardera punghålan ger tillgång till testiklarnas kärl och sädesledare, som knyts av innan testiklarna avlägsnas, och snitten lämnas i regel utan sutur eftersom de är så små. Ingreppet kan i många fall göras med sedering och lokalbedövning i stället för fullständig narkos.
Hos honkatt är det ett bukingrepp. I Sverige är ovariehysterektomi vanligast, det vill säga att både äggstockar och livmoder avlägsnas. Ovariektomi, där bara äggstockarna tas bort och livmodern lämnas kvar, är ett mindre invasivt alternativ som enligt Sveriges Veterinärförbunds norm kan användas utan ökad risk för framtida besvär, förutsatt att livmodern inte redan har sjukliga förändringar. Återhämtningen efter ett bukingrepp tar naturligt längre tid än efter kastrering av hankatt.
Ålder: sex månader är traditionen, fyra är vad som ofta anges idag
Fram till slutet av 1990-talet var praxis i Sverige att vänta med kastrering till omkring tolv månaders ålder. År 2000 sänkte The Swedish Veterinary Feline Study Group tillsammans med Sällskapet för Smådjursreproduktion rekommendationen till sex månader, för att begränsa antalet övergivna och lösspringande katter. Sedan dess har flera svenska veterinärkliniker och rådgivningstjänster börjat ange fyra månader som tidigast lämpliga ålder, eftersom både hane och hona kan bli könsmogna redan då.
En litteraturstudie vid Sveriges lantbruksuniversitet från 2014 gick igenom den internationella forskningen om kastrering före könsmognad, så kallad prepubertal kastrering, och fann att flertalet av de traditionella invändningarna, kring immunförsvar, urinvägar och långsiktig övervikt, saknade vetenskapligt stöd i det underlag som fanns publicerat. Kvar stod två verkliga hänsyn: unga kattungar har lägre blodvolym och sämre temperaturreglering, vilket ställer högre krav på anestesin, och studien konstaterade uttryckligen att svenska veterinärer sällan är utbildade i att utföra ingreppet på så unga djur. Slutsatsen var att åldern kan sänkas utan ökad risk för den enskilda katten, men att ett regelmässigt bruk av mycket tidig kastrering ändå inte borde bli norm i Sverige, i första hand av kompetensskäl hos vården snarare än av risk för katten.
Praktiskt betyder det att fyra till sex månader är det spann källorna rör sig inom idag. Fråga veterinären vad som gäller för just din klinik och din katt, särskilt om hankatten ännu inte har fått ner testiklarna i pungen, eftersom det då kan finnas skäl att vänta.
Löp och kastrering hos honkatt
En hona som inte kastreras löper regelbundet, ofta flera gånger under vår och sommar, med tydliga ljudliga och beteendemässiga tecken. Kastrering före första löpet är det enklaste sättet att undvika att hon över huvud taget hinner bli dräktig, vilket är ett skäl till att fyramånadersgränsen fått fäste: en del honor hinner bli könsmogna innan sex månader.
Har hon redan löpt går det fortfarande utmärkt att kastrera henne, men de flesta kliniker väntar då till löpet är över för att minska blödningsrisken under operationen.
Varför p-piller inte är ett likvärdigt alternativ
P-piller till katt hämmar äggstockarnas funktion hormonellt och kan förhindra löp, ägglossning och dräktighet under tiden de ges. Flera svenska veterinärkedjor, bland dem Evidensia och FirstVet, avråder ändå från långtidsbehandling och rekommenderar kastrering för katter som inte ska användas i avel. Skälet är biverkningsprofilen: det syntetiska progesteronet i preparaten är kopplat till förhöjd risk för livmoderinflammation, juvertumörer och diabetes vid upprepad eller långvarig användning. P-piller löser alltså samma akuta problem som kastrering, men gör det genom att tillföra hormoner i stället för att ta bort källan till dem, och det är den kroniska hormonexponeringen som gör metoden sämre över tid snarare än bättre.
Vad som händer med vikten efteråt
Kastrering sänker kattens energibehov mätbart. Flera foderrådgivare och veterinärkedjor anger en minskning av energibehovet på ungefär 20 till 30 procent efter ingreppet, samtidigt som aptiten hos många katter ökar snarare än minskar. Kombinationen är den vanligaste orsaken till att kastrerade katter går upp i vikt: inte ingreppet i sig, utan att foderransonen inte justeras ner i takt med det lägre behovet.
Konkret innebär det att du bör räkna om dagsransonen efter kastreringen i stället för att fortsätta ge samma mängd som innan, och väga katten regelbundet under de första månaderna för att fånga en uppåtgående trend tidigt. Vilket foder som passar en kastrerad katt går vi igenom i bästa kattmaten.
Beteendeeffekten är tydligare hos hankatt än hos hanhund
Hos hund är kastreringens beteendeeffekt omdiskuterad och inte sällan tvetydig i studierna. Hos hankatt är bilden mer entydig. Utan testosteron avtar spraymarkering, strövandet efter löpande honor och den territoriella aggressiviteten som gör okastrerade hankatter till vanliga patienter på akutmottagningen efter bitskador. Katten håller sig också närmare hemmet, vilket i sig sänker olycksrisken.
Bitskador har dessutom en smittskyddsdimension som saknar motsvarighet hos hund. FIV, kattens motsvarighet till HIV, sprids främst genom bett i samband med revirstrider mellan intakta hankatter. En hankatt som inte längre slåss om revir eller honor löper därför betydligt lägre risk att både smittas och sprida smittan vidare, och det är ett av de starkare argumenten för att kastrera utekatter specifikt.
Vad lagen kräver av ingreppet
Kastrering räknas som ett operativt ingrepp och regleras därför av djurskyddslagen (2018:1192). Enligt 4 kap. 2 § är det förbjudet att göra operativa ingrepp på djur utom när det är veterinärmedicinskt befogat, och enligt 4 kap. 3 § ska en veterinär eller annan djurhälsopersonal anlitas för den typen av åtgärd. I praktiken betyder det att kastrering ska utföras av veterinär och under bedövning, aldrig som ett hemmaingrepp och aldrig utan smärtlindring.
Vanliga frågor
Vid vilken ålder kastreras katter i Sverige?
Fyra till sex månaders ålder är det spann de flesta svenska veterinärkliniker anger idag. Den tidigare normen låg vid sex månader, satt år 2000, men flera kliniker har sedan dess gått ner till fyra månader eftersom både hane och hona kan bli könsmogna redan då.
Är kastrering obligatoriskt för alla katter i Sverige?
Något generellt lagkrav på att kastrera katt finns inte i Sverige. Jordbruksverkets föreskrifter L 102 innehåller ett allmänt råd om att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt hindrade från att föröka sig okontrollerat, och ett allmänt råd beskriver ett sätt att uppfylla en regel snarare än att självt vara tvingande. Ansvaret att inte låta katter föröka sig okontrollerat och sedan lämna kullarna vind för våg följer däremot av djurskyddslagstiftningens allmänna krav.
Går katten upp i vikt efter kastrering?
Risken för viktuppgång är reell men går att hantera. Energibehovet sjunker med ungefär 20 till 30 procent efter ingreppet samtidigt som aptiten ofta ökar, vilket gör att en oförändrad foderranson lätt leder till övervikt. Justera mängden foder nedåt efter kastreringen och väg katten regelbundet de första månaderna.
Är p-piller ett bra alternativ till kastrering?
P-piller till katt är inte en likvärdig lösning på lång sikt trots att det förhindrar löp och dräktighet i stunden. Långvarig hormonbehandling är kopplad till förhöjd risk för livmoderinflammation, juvertumörer och diabetes, vilket är skälet till att veterinärkliniker rekommenderar kastrering framför fortsatt p-pillerbehandling för katter som inte ska gå i avel.
Vi jämför utrustning, vi undersöker inga djur
Zoomarknad är en redaktion. Vi sammanställer publicerade källor och jämför produkter, vi undersöker inga katter och ställer inga diagnoser, och hur arbetet går till kan du läsa under så testar vi. Texten är allmän information och ersätter inte en veterinärs bedömning.
Kontakta veterinär om katten är påtagligt hängig, slutar äta eller har svullnad, rodnad eller flytning från operationssåret efter kastreringen.
