En katt kan kräkas för att den slickat i sig päls under ruggningen. Den kan också kräkas för att en tråd håller på att såga sig genom tarmväggen. De två ser likadana ut på golvet. Det som skiljer dem åt är allt runt omkring, och därför börjar den här sidan där i stället för hos hårbollarna.
Ring veterinär nu om något av det här stämmer
Punkterna nedan återkommer samstämmigt hos svenska djursjukhus och veterinära rådgivningstjänster. De är skäl att ringa, inte en lista att bocka av innan man vågar.
- Katten kräks upprepade gånger under kort tid, eller fortsätter när magen borde vara tom
- Kräkningen innehåller blod, antingen färskt och rött eller mörkt och kaffesumpsliknande
- Katten kan inte behålla vatten
- Allmäntillståndet är påverkat: håglöshet, feber, katten gömmer sig eller vill inte röra sig
- Katten slutar äta eller slutar dricka
- Buken är öm, spänd eller uppdriven
- Du misstänker att katten svalt ett föremål, särskilt snöre, tråd, hårsnodd eller gummiband
- Du misstänker att katten tuggat på en växt, slickat i sig läkemedel eller kemikalier
- Kräkningarna följs av diarré som inte ger med sig, eller av blod i avföringen
Ingen källa anger ett antal kräkningar per timme som gräns. Bedömningen görs på helheten: en pigg katt som kräkt en gång och sedan äter som vanligt är något annat än en katt som kräkt tre gånger och därefter lagt sig under sängen.
Snöre och tråd är ett kirurgiskt akutfall
Här kostar väntan mest, och samtidigt ser orsaken oskyldigast ut.
En tråd som hamnar i munnen fastnar ofta med ena änden kvar där, typiskt kring tungbasen, medan resten dras vidare av tarmrörelserna. Tarmen kryper då upp längs tråden ungefär som tyg längs ett dragsnöre, och tråden ligger kvar i innerkurvan där den kan skära genom tarmväggen. Veterinära källor beskriver linjära främmande föremål som något som fastnar i tarmens vindlingar och som regel måste opereras bort.
Bilden är ofta intensiva kräkningar strax efter att katten ätit eller druckit, kraftig dregling, ömhet i buken och att den slutar äta. Vissa katter kräks knappt alls, vilket gör misstanken viktigare än symtomen. Dra aldrig i en trådände du ser hänga ut ur munnen eller ur ändtarmen: sitter den andra änden fast är det tarmen du drar i. Tidsfaktorn syns i prognosen, där AniCura beskriver utsikterna som relativt goda när en främmande kropp opereras bort i tid, men anger 80 till 90 procents dödlighet när tarminnehåll hunnit läcka ut i bukhålan.
Liljor: misstanken räcker som skäl att åka in
Äkta liljor av släktet Lilium, och daglilja av släktet Hemerocallis, hör till det farligaste en katt kan komma åt i ett vanligt hem. Den amerikanska djurgiftcentralen ASPCA skriver att alla delar av växten är giftiga, att det finns dokumenterade fall där enbart pollen orsakat akut njurskada, att en liten exponering räcker, och att njurskadan kan bli bestående om behandlingen inleds senare än 18 timmar efter exponeringen.
Källorna är olika starkt formulerade. Svenska djursjukhus beskriver alla äkta liljor som mycket giftiga för katt, medan Giftinformationscentralens register är försiktigare och skriver att katter tycks vara känsliga för vissa liljor, med magbesvär och ibland njurskador, och att dödsfall har inträffat. Slutsatsen blir densamma: en katt som tuggat på en lilja, druckit vasvatten eller fått pollen i pälsen ska bedömas av veterinär direkt, även om den verkar opåverkad. Julros, hyacint och amaryllis nämns i samma sammanhang, och en fullständig rangordning finns i giftiga växter för katt. Framkalla inte kräkning på egen hand, det är en åtgärd veterinären gör med läkemedel när den är motiverad.
En katt som slutar äta är ett eget problem
Kräkning som leder till att katten inte får i sig något bär med sig en risk som är särskild för just katt. Utan mat mobiliserar kroppen fett, levern hinner inte omsätta mängden och lagrar in den i stället. Tillståndet heter fettlever, och överviktiga katter är mest utsatta. Tidsramarna skiljer sig åt mellan källorna, från ett dygn eller två till ett par dagar, men ingen beskriver marginalen som stor. Eftersom kräkning också är ett symtom på fettlever blir det en cirkel som är svår att bryta hemma.
Innan du ringer: det veterinären frågar om
- Hur många gånger katten kräkts, under hur lång tid, och om det finns ett samband med måltiden
- Hur kräkningen såg ut: foder, vätska, gult, hår, blod eller något som inte hör hemma där
- Om katten äter, dricker, kissar och bajsar som vanligt, och om vikten sjunkit
- Vad som finns i hemmet av växter, snittblommor, garn, trådar, läkemedel och kemikalier
- Om fodret bytts, och när
- Ålder, kända sjukdomar och pågående medicinering
Fotografera hellre än att beskriva, och spara det katten kräkt upp om det innehåller något du inte känner igen.
De vanliga orsakerna
Hårbollar, och varför ordet normalt sitter löst här
Hår som katten slickar i sig ska normalt följa med genom tarmen och ut. En hårboll som kommer upp är alltså hår som inte tog den vägen.
Enstaka hårbollskräkningar hos en katt som mår bra betraktas brett som en del av att ha katt, och de blir vanligare under ruggningen och hos långhåriga raser. Var gränsen går anges olika i olika källor. Eniga är de om att täta hårbollskräkningar inte ska avfärdas, eftersom de kan spegla en tarm som inte transporterar innehållet vidare, eller en katt som slickar sig mer än normalt på grund av klåda, parasiter, smärta eller stress. Borstning minskar mängden hår katten sväljer. Kattmalt och hårbollsfoder arbetar på symtomet.
Katten äter för fort
Här är det ofta inte kräkning alls, utan uppstötning, och skillnaden styr vad veterinären letar efter. En uppstötning kommer passivt och snabbt, gärna inom några minuter efter måltiden, med osmält foder och utan något arbete från buken. En riktig kräkning börjar med illamående: katten dreglar, hulkar och drar ihop buken innan innehållet kommer upp. Uppstötningar pekar mot matstrupen och svalget, kräkningar mot magsäcken och det som ligger bortom.
Det som brukar hjälpa mot fort ätande är mekaniskt: mindre portioner oftare, foder utspritt på en stor yta i stället för i en djup skål, och separata matplatser om katterna i hushållet tävlar.
Ett foderbyte som gick för fort
Tarmfloran behöver tid. Ett byte som genomförs över en middag ger ofta lös avföring, kräkning eller båda, även när det nya fodret i sig är utmärkt. Ett vanligt tillvägagångssätt är att låta det nya ta över gradvis under ungefär en till två veckor. Ett byte som görs därför att katten redan kräks gör dessutom bilden svårare att tolka.
Foderintolerans och allergi
Reaktioner mot foder kan visa sig som kräkning, lös avföring, klåda eller hudbesvär, ofta i kombination och med ett förlopp som kommer och går. Vilken ingrediens det handlar om går inte att avgöra hemma, och det finns inget test man köper själv som avgör saken. Utredningen bygger på en styrd eliminationsdiet under veterinärs ledning, efter att andra orsaker uteslutits. Att prova sig fram genom sortimentet på egen hand brukar försvåra den utredningen, eftersom katten hinner exponeras för fler proteinkällor än den behövde.
Gräs
Den populära förklaringen är att katten äter gräs för att framkalla kräkning och bli av med hårbollar. Den har mindre stöd än man kan tro. I en enkätstudie publicerad i tidskriften Animals 2021 undersökte forskare vid University of California, Davis, växtätande hos katt i två stora ägarenkäter. 71 procent av katterna hade setts äta växter minst sex gånger, men bara 6 respektive 9 procent visade tecken på att må dåligt innan de gjorde det, och 27 till 37 procent kräktes ofta efteråt. Slutsatsen där är att växtätande i huvudsak är ett normalt och medfött beteende.
Därmed är frågan inte avgjord. Gräset i sig är sällan problemet. Vad katten annars når i fönsterbrädan är det desto oftare.
När kräkningarna återkommer vecka efter vecka
Kräkning som pågår i mer än ett par veckor räknas som kronisk och utreds annorlunda än ett enskilt tillfälle. Hos en äldre katt är listan över möjligheter dessutom en annan än hos en ung. Kronisk njursjukdom, hypertyreos, inflammatorisk tarmsjukdom, lymfom och andra tumörer, leversjukdom, diabetes och bukspottkörtelinflammation hör alla till det en veterinär undersöker i det läget, och hypertyreos kan maskera en samtidig njursjukdom.
Det här är möjligheter, inte slutsatser. Symtombilderna överlappar och skiljs åt med blodprov, urinprov och bilddiagnostik, inte hemma vid köksbordet. Det du kan bidra med är observationen: en äldre katt som kräks återkommande, dricker mer eller går ner i vikt ska undersökas, hellre tidigt än sent.
Två saker den här sidan inte kommer att råda dig till
Att svälta katten på eget bevåg. Kortare uppehåll från foder förekommer i råd från veterinära rådgivningstjänster, men beskrivningarna skiljer sig åt, och samtidigt finns risken för fettlever hos en katt som inte äter. Råden drar åt olika håll. Vem som ska fasta och hur länge är därför ett beslut för någon som hört beskrivningen av just den här katten.
Att ge läkemedel avsedda för människor. Katter saknar delar av den leverfunktion som gör att vi bryter ner vanliga smärtstillande medel. Paracetamol beskrivs återkommande av svenska veterinär- och giftinformationskällor som mycket giftigt för katt, där även små mängder kan vara dödliga, och samma varning gäller acetylsalicylsyra och ibuprofen.
Vanliga frågor
Hur många gånger får en katt kräkas innan det är onormalt?
Något gränsvärde för antal kräkningar anges inte av de veterinära källorna, eftersom bedömningen görs på helheten. Tyngre än antalet väger hur katten mår mellan gångerna, om den äter och dricker, om det finns blod med och om beteendet är nytt för just den katten.
Vad betyder det när katten kräks upp gult?
Gult innehåll i kräkningen är oftast galla, och det ses ofta när magsäcken är tom. Enstaka förekomst hos en katt som annars mår bra betyder sällan något, medan återkommande gula kräkningar hör till det en veterinär bör titta på.
Är hårbollskräkningar farliga?
Enstaka hårbollar hos en katt som mår bra i övrigt är vanliga och sällan dramatiska. Täta hårbollskräkningar är däremot ett skäl att söka vård, dels för att de kan spegla ett underliggande problem, dels för att en större ansamling hår i sällsynta fall kan fastna och kräva operation.
Katten kräktes en gång men är helt pigg, måste jag ändå ringa?
En enstaka kräkning hos en katt som därefter äter, dricker och beter sig som vanligt kräver sällan ett akut besök, men den förtjänar att antecknas. Ändras bilden, eller upprepas kräkningen, är anteckningen det som gör samtalet till veterinären användbart.
Vad gör veterinären med en katt som kräks?
Undersökningen börjar med allmäntillstånd, temperatur, vätskestatus och en genomkänning av buken, och utökas efter behov med blodprov, urinprov, röntgen eller ultraljud. Vid långvariga besvär kan provtagning från mag-tarmkanalen bli aktuell.
Den här texten är skriven av en redaktion, inte av en veterinär
Beskrivningarna ovan bygger på svenska djursjukhus, veterinära rådgivningstjänster, Giftinformationscentralen och publicerad forskning. Vi undersöker inga djur och bedriver ingen klinisk verksamhet, vilket beskrivs närmare under så testar vi. Innehållet är allmän information och avgör ingenting om din katt.
Vid misstanke om att katten svalt snöre eller tråd, eller kommit åt en lilja: kontakta veterinär omgående.
